Kustsnäppan är 23-26 centimeter lång, har ett vingspann på 47-53 cm och väger 100-225 gram och är därmed en av de största snäpporna inom släktet calidris och upplevs som ganska rund och tjock. Den har korta ben och en medeltunn, kort, rak och mörk näbb.

Den adulta fågeln har i häckningsdräkt mörka ben och ryggen och täckare är vattrade i grått, orange, vitt och svart. Dess huvud, bröst och undersida är rödbruna. Hanen är mer enhetligt rödbrun än honan, som har mer ljusa partier på underkroppen. På vintern är den adulta fågeln enhetligt ljusgrå på ovansidan och har ljus undersida, vitt ögonbrynsstreck, gråfläckade bröst och kroppssidor och grågröna ben. Den juvenila fågeln påminner om adult på vintern men har en mer beigefärgad ton på bröstet, tydligare vattrade rygg- och vingovansidor med bräm som har mörk fjällteckning innanför de ljusa fjäderspetsarna.

Kustsnäppan är en långflyttare som häckar i högarktiska områden, ofta i inlandet, på torr, till halvfuktig tundran i närheten av vattendrag eller gölar i norra Ryssland, Alaska och Kanada och på Grönland. Den övervintrar i kustområden med dyiga stränder i nord- och Sydamerika, Europa, Västafrika så långt söderut som till Sydafrika, Indiska halvön, Australien och Nya Zeeland.

Under häckningstiden äter kustsnäppan mest spindlar, leddjur och larver som den plockar från marken. I vinterkvarteren och på flytten äter de en varierad kost av musslor, snäckor och små krabbor som sväljs hela, och vars hårda skal krossas i muskelmagen. Under vintern och på flytten födosöker den på dyiga stränder med hjälp av känseln i näbben som den sticker ned i marken. En födosöksteknik som den nyttjar är att bara sticka ned näbben ytligt i gyttjan samtidigt som den scannar av stranden.