|
Kärrsnäppan är 17-21 centimeter lång och har ett
vingspann på 32-36 centimeter. Den är alltså stor som en stare,
men knubbigare och med längre näbb. I sommardräkt har den
rödbrun ovansida, svartstreckat bröst mot vit botten, typiskt
svart fält på buken och i övrigt ljus undersida. I vinterdräkt
har den rätt enfärgat brungrå ovansida, med ett ljusgrått
bröstband som kontrasterar mot det vita bröstet och buken.
Juvenilerna är gulbruna på översidan med två vitaktiga "V"-former
på ryggen.
De har vanligen svarta fläckar på sidorna eller
buken. Benen och den något nedåtböjda näbben är svarta. De olika
underarterna skiljer sig främst i mängden rödbrun färgning i
sommardräkten, mängden svart på buken och näbbens längd och
böjning. Näbbens längd varierar även mellan könen: honorna har
längre näbbar än hanarna.
Kärrsnäppan är mycket sällskaplig på vintern och
bildar ibland stora flockar vid stränder. Man kan också se stora
grupper flyga tillsammans under flyttningen eller i
vinterområdet. Kärrsnäppan livnär sig genom att plocka smådjur
som insekter, maskar och blötdjur i vattenytan vid stranden. |
Dess näbbspets är mycket känslig vilket ger
dem möjlighet att finna föda begravd i sanden som de på ett
karaktäristiskt vis söker efter genom rastlöst springande
uppblandat med att de sticker ned näbben i sanden.
Boet är en grund grop i marken, omgiven av låg växtlighet, där
de oftast lägger 4 ägg. Äggen ruvas av båda föräldrarna och
kläcks efter cirka tre veckor. Ungarna lämnar boet efter cirka
ett dygn och blir flygfärdiga efter cirka tre veckor. Under
tiden vaktas de av föräldrarna, men honan brukar överge familjen
7-10 dagar efter kläckning.Kärrsnäppan
har förr även kallats "föränderlig strandvipa", "sommarpytta"
och "svartbröstad snäppa". Även vissa underarter benämns ibland
med trivialnamn där schinzii kallas "sydlig kärrsnäppa" och
tidigare även "mindre kärrsnäppa", alpina kallas "nordlig
kärrsnäppa" och arctica kallas "grönländsk kärrsnäppa". I
fågelskådarkretsar brukar namnet ibland förkortas till kärra. |
